nu är denna bloggen slut. ja. det är den.

Jag hatar min skola just nu. Idag sa min handledare att jag har gjort massa fel så jag har fortfarande jättemycket att göra.
Så jag kom hem och var lite arg. Jag är ingen trevlig person då.
Så för att bli lite trevligare ska jag dränka mina sorger i både det ena och det andra.
Jag börjar med sås.
Jag och Jenny ska ut med hennes jobbarkompisar - förhoppningsvis till metro. Metro gillar vi ju.

GrattisGrattis till Johan som fyller år idag.

Idag har jag tutorial och ska visa upp alla mina grejer för min handledare. Bläää. Det kommer gå rakt åt helvete, men som tur är så är inte deadline förens 8e december. Fast det är 2 projekt som ska in då, så det blir mycket att göra ändå..
Förövrigt så gjorde jag något konstigt igår. Får se om jag berättar det någon dag, eller om jag ignorerar det för alltid. haha.

Nu hittade jag förövrigt en video där Johnny tar mina halsband:D Haha.
Man ser inte så bra, men man fattar grejen, om ni inte redan har gjort det efter allt mitt tjat. haha

http://www.sendspace.com/file/7wb0ey

Idag är det Måndag och vi ska iväg till soho, där Jenny ska leka modell idag. Hon är lite nervös.
Jag hade tänkt bossa vid sidan tills de tröttnar på mig och slänger ut mig.
Det blir nog en bra dag tror jag.

Förresten, hur fin är inte katten?

Jag har så otroligt mycket att göra, och ändå gör jag ingenting.
Jag kommer bli utkastad från LCF om jag håller på såhär.
Vissa dagar undrar jag om jag en skulle bry mig.
Andra dagar går min värld under vid tanken.
Jag blir alldeles blockerad av allt snack om att det är Art School.
Det finns en press på mig att vara inspirerad och effektiv 24 timmar om dygnet. Jag är inte sådan.
När jag väl blir inspirerad vill jag göra annat, inte saker som känns framtvingade.
Vilket jäkla lyxproblem.

Mina halsband och Johnny Borrell! Har äntligen hittat lite bilder ifrån Razorlight. Fint.
Idag har vi varit och kikat i second hand butiker på Brick Lane, samt varit på Atlantis som är en stor konstaffär. Jag har köpt lite bläck, lite papper och terpentin till min olljefärg. Jag skulle också köpa fixativ men råkade köpa spraylim istället. Det kostade 6 pund! Attans. Nu ska jag steka kyckling och måla med olja. Sist jag målade med olja skrattade min bildlärare åt mitt "konstverk"..

Nästa vecka ska jag på en intervju på en modelagency för ett internship. Obetalt, men ändå massvis med erfarenhet. Hoppas bara att min lärare inte ljög när han sa att vi bara har två schemalagda dagar i veckan nästa år, annars skiter detta sig.
Rätt häftigt ändå, kan nog bli kul om allt går som det ska.

Titta så fint! Åh, gulligull.
Jan Vormann.

Något jag håller på med just nu. Först nu ser jag att den inte var så bra.
Independent Study Week är inte så kul när Jenny jobbar sent. Hon sover hela förmiddagen och sen försvinner hon, så jag bara sitter här. Imorgon ska jag dock åka till Angel och sen till Camden (eller brick lane) för att köpa lite art supplies, samt försöka leta upp en second hand jacka inför mitt nya projekt. Inte direkt vad jag vill lägga mina pengar på, men måste man så måste man. Jag vill ju köpa skor istället.

Vi hade en trevlig liten upplevelse idag. Lite nytt sådär.. Det var rätt bra.
Nu är vi trötta. Och hungriga. Jenny steker.
En hamburgare.
Haha.

Jag vet inte vad jag ska skriva för att få ur mig allt. Jag vet inte vad jag ska säga för att förklara. Jag kan inte rita av den känslan. Jag kan inte skrika så högt så detta hörs. Jag kan inte slå så hårt att det försvinner.
Ingenting. Jag kan inte ens distrahera mig själv på samma sätt som jag brukar för det finns där ändå, och jag vet inte vad det är.  Mina inlägg här är nästan ett bevis på min schizofreni märker jag. Snart ska jag ut och träffa Jenny och två av hennes jobbarkompisar. Jag tror att dom kan hjälpa mig att distrahera mig en stund..

UPDATE! Yes, snyggingen nedan blev stoppad på stan häromdagen av en casting agency som tog bild & nummer (samma agency stoppade mig en vecka senare men jenny är ju liiiiite snyggare än vad jag är så stor chans jag har). Idag ringde dom och sa att dom var sjukt intresserade och på måndag ska hon till en fotograf och ta portfoliobilder! COOLT! Det handlar mest om typ musikvideor, statistjobb och teveprogram, men också lite modelling. Så på måndag ska Jag & Jenny dit och hon ska bli fixad av ett helt gäng med folk och jag ska stå vid sidan och bossa! Muahaha. Snart är hon kändis ju.

Idag väckte jag Jenny för att hon skulle posa lite för mig. Kom på i morse att jag bara har typ 5 dagar kvar på projektet som jag knappt har börjat på. Det är verkligen inte bra. Men jag är en sån person. Jag kan bara jobba under tidspress. Det är bara då det blir bra. Resterande dagar denna vecka blir alltså knökade med sketchbook jobb, samt ett besök till camden för att leta reda på en second hand jacka till mitt nästa projekt (som är ett fotoprojekt för min det :D )
Känner att en fotoperiod är på väg, vilket kanske blir lite roligare för er som läser. yey.

Nu har Malin & Sofia åkt hem, och det känns allt lite tomt. Helgen gick alldeles för fort, men fin var det allt! Utekvällar, slappa dagar och en av de häftigaste upplevelserna i mitt liv! Tack töser!
Idag åt vi på Vapiano (godaste pizzorna) innan flickorna åkte hem. Sen har jag och Jenny suttit i min säng och tittat på favoritfilmen Almost Famous och försökt hitta filmer/bilder från igår. Det går inte så bra, men jag hoppas hitt något de närmsta dagarna för att visa hur fantastiskt det var. Nu har jag en ledig vecka, fast egentligen inte så ledig alls. Ska färdigställa mitt projekt samt börja på ett nytt, och jag vet inte riktigt hur det ska gå ihop. Den som lever får se helt enkelt. Nu är det tyst och mörkt här, så jag ska skriva något. Mys.

Det här är Johnny Borell. För 1 timma sedan gjorde han en av de bästa spelningarna i hela sitt liv, i en liten kyrka i London, och jag var där. Vi knep platser längst fram, i en kyrkbänk, ungefär 2 meter ifrån scenen. Detta är ett helt fantastiskt sätt att uppleva musik på. Man förstår inte riktigt hur bra det är förens man har det framför sig. En kyrka fylld med människor, och det kan bli helt tyst. När Razorlight gick på krånglade såklart ljudet, och de första tre låtarna var bedrövliga. Johnny blev irriterad och de gick av scenen. Efter en stund kom han tillbaka. Med en gitarr och sin röst fyllde han hela kyrkan. Man kan inte riktigt greppa den upplevelsen, den känslan som infann sig hos alla som var där. Detta var något helt otrolig. Han spelade ett par låtar helt akustiskt ute bland publiken och på högtalarna, och sen fick de grepp om ljudet igen. Han var helt i extas, och han var överallt!

Det som hände sen ska vi inte ens tala om. De spelar en låt (jag minns inte vilken), och Johnny är åter igen nere i publiken. Han närmar sig vänstra sidan. Han får syn på mig, och vi får ögonkontakt. Samtidigt som han sjunger går han bort mot mig, och släpper inte blicken. Han stannar 30 cm ifrån mig och ser mig in i ögonen oc fortsätter sjunga. Sen får han syn på mina halsband (typ 5 silverkedjor i olika storlekar). Han pekar på det, tar lite i dom, och jag är inte sen att fatta att han vill ha dom. Jag tar av mig dom, ger dom till mig och inser att alla kollat på oss, samt att jag har en filmkamera upp i ansiktet. (Hela grejen proffsfilmades och vi hade en kameraman framför oss hela tiden) Han tar mina halsband och fortsätter låten. Dock är halsbanden lite i vägen, så när nästa låt är slut tar han av sig alla utan ett och sätter sig vid pianot. Innan han börjar märker han att han har ett kvar och säger: oh, there's only one. Sen tittar han upp, vi får ögonkontakt, han ler och vinkar till mig. Jag har fått tillbaka halsbanden. Klart att det var kul, men konserten är ändå något av det bästa jag upplevt, med eller utan halsbandsgrejen. Jag är glad att jag fått vara med om det.

Let's just hope this isn't the end.

Om 10 minuter ska vi åka buss till Tottenham court. Vi ska till bedrock som jag älskar. Sofia hälsar att hon är sexsugen och jag är sugen på Markus (Gli...). Hälsar till hela familjen glimsted förresten! Idag har vi varit på oxford street och shoppat! gött!. Jag älskar att ha mina flickor här! Puss på er.

Åh, idag har jag, Malin och Sofia haft en mysdag i london. Vi tog en tur till harrods och kikade på dyra grejer, och efter det åkte vi till Camden där flickorna köpte lite mat. Nu ska vi laga mat och äta middag på golvet! Vi hade inte tänkt göra så mycket mer, ska sova inatt eftersom det inte blir så mycket med det i helgen! Imorgon ska vi shoppa lite, sen ska flickorna med mig på föreläsning! Inte för att jag förstår varför dom vill det, men jag tackar för sällskapet! Sen ska vi till bedrock. Svenskorna kommer aldrig vilja gå någon annanstans igen.

Godmorgon! Fortfarande lite sjuk, men det spelar inte så stor roll, för idag kommer Sofia och Malin hit!
Idag. Jag har inte sett dem på två månader. Jag är så taggad! Just nu kollar jag på Vem Vet Mest, och snart ska jag dra på mig alla kläder jag hittar och åka till skolan. M&S; glöm inte att hämta mina grejer, dom ligger i en påsa  min cykelkorg som står höger om dörren. Kommentera också vad ni vill att jag ska köpa för frukost.

Hur bra är jag då? Hatar att mitt imunförsvar älskar att jävlas med mig. Enda helgen på året typ som jag vill vara frisk, och vad händer då? Jag blir sjuk. Jag trodde att jag skulle dö i morse. Så nu är jag hemma och kurerar mig för fullt - jag ska bli frisk tills imorgon

Jag ska åka till skolan och måla av nakna människor nu, men först måste jag berätta om något väldigt obehagligt som pågår här. För ett par veckor sedan tappade jag bort min led Zepplin T-shirt. Inte så stor grej, men en dag tänkte jag att jag skulle leta fram den. Vår lägenhet är ju som sagt inte så stor, och vi har inte så jättemycket förvaringsutrymme, alltså inte så många ställen som tshirten kan befinna sig på. Jag letade igenom hela lägeheten. Alla lådor och skåp, alla påsar och väskor, bakom alla möbler. Jag hittade den inte. Ett par dagar senare försvann ytterligare en t-shirt, så jag upprepade proceduren en gång till. Hittade ingenting. För ungefär 1 vecka sedan försvann min sax. Jag har letat och letat, och hittar den inte, och igår hände det värsta. Jag förvarar min hårborste p våran byrå framför spegeln. Den är alltid där. Alltid. Senaste jag använde den var igår innan jag åkte till Islington. Då var jag borta i kanske 4 timmar. Idag när jag skulle borsta håret var den spårlöst försvunnen. jag har vänt upp pch ner på hela lägenheten och hittar den inte! Slutsats : någon har nyckeln till vår lägenhet och kommer in och tar saker för att jävlas. Jag är helt tvärsäker. Saker och ting kan inte bara försvinna sådär! Känns ju kanske lite dumt att ringa landlorden och kräva ett nytt lås för att småsaker försvinner men hur ska detta sluta!? Tänk om jag vaknar mitt i natten av att jag ser att någon står i rummet. Jag skulle ju ta livet av mig själv. Jag tror att jag ska börja lägga ut fällor innan jag går ut. Emma vs hårborsttjuv kan börja, och jag ska vinna denna match genom samma utklassning som jag eliminerade våra bedbugs.

Jag är bara lite paranoid.

Sitter inne på mitt svinkalla toalettgolv just nu. Jenny ligger och sover och jag råkade bli sjukt sugen på att rita för ett tag sedan, och har gjort det i ett par timmar. Fick flytta mig hit. Det är underligt, att inspirationen alltid kommer på kvällen för mig. Tror att det beror på mörkret och tystnaden. Tanken på att min hjärna är som mest kreativ när andra sover, det gör mig ännu mer vaken. Hamnar i some kind of high.. I vanliga fall brukar det resultera i ord. Att kunna skriva av mig. Texter som saknar genre och bara finns det för att jag ska få reflektera. Egentligen inte hela meningar, bara ord. Just nu kommer allt ut i bilder, mest för att jag har den pressen på mig. Jag börjar tänka i färg, vilket gör mig lite förvirrad. Det måste väl betyda att jag utvecklas på något sätt? Det är ganska givande. Exalterande. Nu måste jag gå tillbaka till mina bilder, innan allt förvandlas till ord igen.

Godmorgon! har precis vaknat här i min kaosartade lägenhet. Inget städande blir det nu iallafall, för jag hade tänkt dra på min min pälsmössa och åka till Islington och gå till en av de största konstmatrealaffärerna i london! Ska köpa ett par markers, svart färg och lim! Sen ska jag handla mat, vilket jag har insett att man faktiskt måste göra ibland. Kylskåpet verkar inte fylla sig själv, som jag så länge har trott...

Jag är en ganska intensiv person. Jag har ganska starka karaktäristiska drag som paradoxalt nog gör mig ganska svårdefinierad. Vill jag tro iallafall. Något som är ganska typiskt för mig är min avsky för allt vad barnfamiljsvenssonliv är.
Jag tål inte barn. Jag har aldrig träffat ett barn som jag har tyckt om. Jag tyckte inte ens om barn när jag själv var ett. Min värsta mardröm är att få barn och gifta mig och köpa en familjebil och en svindyr barnvagn. Att definiera mig själv som någons mamma eller fru skulle vara ett enormt steg bakåt för mig, inte frammåt. Att ha någon som hindrar mig från att göra precis vad jag vill, precis när jag vill, skulle vara enormt plågsamt. Jag har ingen vilja att skapa en miniversion av mig själv, som jag till slut kommer att använda för att leva ut mina egna drömmar. Jag var bara tvungen att få ut detta eftersom jag blev påkörd av en barnvagn häromdagen, och jag har varit irriterad sen dess. Man äger inte världen för att man har ett barn. Man är inte lite viktigare eller lite bättre för att man har reproducerat sig. Man har framförallt ingen rätt att se ner på mitt beslut att inte vilja ha barn. Men det är ju oerhört bra att folk är olika, och jag respekterar dem som har tålamod och styrka nog att offra hela sitt liv för någon annan. Man (läs mammor som höjer sig själva till skyarna och ser ner på allt och alla) borde då vara så vänliga att respektera dem som inte har det.

Ojojoj, igår alltså. Middag med Lena vilket var mys. Köpte också ungefär världens snyggaste kavaj. Den är löjligt snygg! Där sprack min shoppingbudget för november... Anyway, vi hade en flaska med oss som vi så elegant blandade flaskdrinkar med på gatan och sen drack på bussen upp till Camden. Hoppar av vid morningtod crescent och ser ungefär universums längsta kö till Koko, där större delen är utklädda. Vi frös som as och vägrade ställa oss i den kön, och tog istället en buss tillbaka till tottenham court, där vi satte oss på mcd och blandade lite till. Och åt fries såklart. Efter detta gick vi självklart till bedrock!! Fan vad jag älskar bedrock, så jävla bra. Självklart ger jag fan i att jag har ont i foten och vi dansar med djn (utklädd till musketör) och hans musikerkompis (som också bjöd in oss till hans bands spelning på söndag, verkar lite dodgy...) Hängde med dom ett tag och helt plötsligt stängde dem. Jaha, 4 in the morning, vad gör vi nu?
Jenny raggar upp en vintagepojke i trappan som råkar heta Oliver. Han var sångare i ett band, men numer är han trummis i vårt band som heter just Oliver. Vi började frysa och gick till ett café där vår nyfunne vän bjöd oss på morgonkaffe. This is were we met Thomás. Han var från Irland och trodde seriöst på vårat band ett tag. Slutade med att jag spillde ut hans kaffe, och lurade honom att det var han som gjorde det. Oh, the drama! Sen var det dags att gå hem, och då hade tunnelbanan öppnat. Jubilee Line är stängd. Buss hem.